Tänk att den som ska älska en mest på denna jord kan förvåna en så mycket.
Hur kan man uttrycka sig om nått sånt vilket man enligt mig borde gjort tidigare isf.
Men att slänga upp det sådär för att jag tyckte att den personen gjorde nått fel.
Och skyllde på att man inte tagit upp det pga mitt humör??? :O What?
Alla har väldigt dåligt humör ibland. Och oftast reagerar folk på när någon säger nått till dom.
Var det bara för att såra för att jag sårade?? Men den personen ska ju vara vuxen. Min förebild.
Den personen som ska älska mig mest av allt. Men jag kanske har fel? Jag vet inte.
Måste få ur mig lite bara. Men tydligen så pratar jag inte med folk? och berättar om mitt liv?
Vilket jag tycker att jag gör jämt. Jag är inte den som håller inne med saker om jag mår dåligt eller tycker saker är fel. Även om jag är lycklig är jag den som gör så alla får veta det.
Den som borde känna mig gör tydligen inte det. och klagar på att jag inte berättar. Nej men du frågar ju inte heller. Och jag berättar. Det gör jag det som är väsentligt för mig att berätta för dig. Så säg inte att du inte vet vad som händer i mitt liv för det gör du. Låter på dig som om det är nått jag inte berättar men jag har berättat allt som är väsentligt.
Vet faktiskt inte vad jag ska säga, tänka eller nått längre.
Mina tankar är någon annanstans. Inte här iaf. Vart ställd helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar