9 januari 2011

Elise 6 Jan 2011


Min lilla prinsessa har äntligen kommit till världen. Lyckligare än mig kan man inte vara så är det bara.. Mitt underbara hjärta.
Förlossnings historian då som alla vill höra kan jag ju berätta här =)
I onsdags den 5 jan kom vi till förlossning och skulle på undersökning och jag hoppades på mer än allt i världen att dom skulle sätta igång mig.. Efter undersökning så läkaren till mig att jag fick bestämma hur jag ville göra. bli igångsatt var det enda alternativet för mig. Nu orkade jag inte vänta längre. Runt lunch stoppa dom in det magiska lilla lilla pillret som gjorde att allt starta, redan efter 20 min hade jag sammandragningar... dock gick hela dagen och det hände inte så mycket öppnades till 3 cm sen på kvällen sa barnmorskan åt mig att dom tänkte ge mig en sovdos för jag behövde vila då livmodern hållt igång hela dagen och sa att jag skulle orka med sluttampen, först sa jag nej, för min tanke var shit ska jag behöva vänta ÄNNU längre.. otålig som man var... Men tillslut insåg jag själv att sova måste jag göra, så natten onsdag till torsdag fick jag sova, vaknade runt halv 7 på morgonen och kände såååååån jädrans energi och sa till mamma att IDAG då kommer bebis komma ut.. NU jävlar! (ja jag svor) Vi körde remsan igen för att kolla hur sammandragningarna såg ut och barnmorskan titta på mig och sa oj vad intressant detta ska bli kul och visa läkaren får vi se vad han bestämmer.. visst sa jag och vi fick vänta igen.. Denna eviga väntan hela tiden var dock inte kul MEN tiden gick fort iaf... sen kom läkaren in och då sa han det att vi kommer att spräcka hål på dina hinnor så det sätter igång mer nu.. och är det fortfarande lugnt kör vi igång dropp på dig... Lyckan jag kände när han sa att dom skulle spräcka hål på hinnorna den var totalt kan jag lova er, fick bara ännu mer energi och bara YES!, sen åkte vi ner till förlossningen där dom spräckte hål på hinnorna och väntan började igen... detta var runt halv 12 tiden... efter ett tag började det kännas ordentligt och jag fick akupunktur och även ta mig en dusch, inne i duschen fick jag en värk och mamma körde över duschen över mig , hela min kropp försvann kan jag lova, det skönaste jag varit med... går inte och beskriva känslan jag fick, tväravslappnad blev jag.. och mer energi, tillbaks till rummet vart det sen och värkarna vart bara värre och värre, till slut stod jag inte ut utan bad dom ge mig nått mot smärtan, jag fick då lustgas som inte hjälpte nånting mig på mig inte det minsta... när jag till slut kände att NU orkar jag verkligen inge mer, det gör FÖR ont då ringde vi på dom igen och jag fick epidralbedövningen.. snacka om något som är sänt från ovan vill jag lova, det bästa jag någonsin gjort, återigen fick jag mer energi och mer avslappnad blev jag, trycket neråt kändes ju fortfarande... efter att jag fått vila några minuter fick jag upp och röra på mig och då passa på att kissa, väl inne på toaletten säger jag till mamma att nu mamma vill jag trycka, krysta alltså.. mamma bara titta på mig och bara oj men NEJ ingen bebis här inne hahaha sen tog vi oss till rummet igen och där inne skulle jag vara uppe och gå sa barnmorskan... då jag hade bedövning i och massa slangar med dropp så satt jag rätt fast... kunde gå fram och tillbaka på typ 1 m... så det kändes lite dumt och det började trycka ordentligt mycket mer neråt nu, till slut sa mamma till mig att sätt dig eller lägg dig om du känner att du inte orkar, väl när jag satte mig ner börja jag känna att nu är det ett huvud på väg här... och sen la jag mig i sängen och började krysta igen och då sa jag till mamma, MAMMA jag kissar på mig haha men det var ju vattnet som gick, så långt tänkte ju inte jag direkt ;) efter det var det dags att krysta ännu mer och 20 min senare var mitt lilla hjärta ute.. Barnmorskan sa det till mig när jag väl börja krysta att ta det lugnt fast du har ju ungdomen med dig så du lär ju klara dig för detta kan ta en till två timmar.. helvete heller tänkte jag haha och rätt fick jag 20 min senare var hon ute i världen... 18.16 kom min ängel, hon vägde 4320g och var 53 cm lång... Elise :)
Hon är mitt allt, mitt under, jag kan inte sluta titta på henne för hon är MIN BARA MIN.. min älskling mitt under, mitt liv. Åååhh vad jag älskar henne. Så nu kan jag säga det nu är jag MAMMA.
Nu ska jag passa på att ta en dusch medans Elise myser hos mormor.. Åhh jag är bara såå himla lycklig nu! Mitt liv är fulländat.. Jag älskar mitt liv!

Inga kommentarer: